En gemensam middag, 400 mil isär.

Häromdagen beklagade jag mig för sambon att det började bli riktigt tråkigt att laga mat åt mig själv och äta den själv varje dag, hela tiden. Nu har jag inte gjort det precis hela tiden, jag har ätit både med familj och vänner. Men jag saknar att laga mat tillsammans, och äta tillsammans. Han förstod inte vad jag menade och tyckte väl mest att jag uppförde mig som en bortskämd brat. Vi hade en såndär onödig konflikt över telefon som inte hade behövt bli så jobbig om han bara fanns här.

Så idag när han ringde undrade han om jag kanske kunde tänka mig att laga middag åt honom ikväll. Något som kunde bli lite över som han kunde äta när han kommer hem (det börjar närma sig nu!!). Det gjorde verkligen hela min kväll och motiverade matlagningen så att jag faktiskt ställde mig vid spisen och ansträngde mig litegrann. Därför älskling, är denna middag tillägnad dig. Jag lovar att det finns lite kvar när du kommer hem.



Lasagnen blev lite rinnig, men jag tror den smakar bra ändå. Och om du inte vill så slipper du grönsakerna ;)

Kommentarer
Postat av: sparv

Åh vilken kul grej! De e kärlek de!!

Kraam!

2012-01-23 @ 10:16:35
URL: http://uppdragafghanistan.blogspot.com
Postat av: M

Han tyckte nog inte att du var barnslig.

Det tog bara en liten stund för honom att förstå vad du menade. ;-)



Vilken härlig idé!!!

Kramar till dig

2012-01-23 @ 19:15:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0