.

Nu är det inte långt kvar längre. Bara veckor, dagar... Tänkte häromdagen på vårt avsked och att det i princip kommer bli "hejdå älskling, vi ses nästa år".. det kändes tragiskt och jag blev nästan ledsen på riktigt trots att jag bara funderade på det. Nu är vi mitt i slutövning och han är iväg och jobbar dygnet runt. Jag är så trött på att inte kunna ringa ens nu, när han är hemma, i Sverige. Jag har inte pratat med honom sen i fredags och jag får få eller inga svar på mina sms. Jag vet att det kommer bli ännu värre om några veckor när dom är iväg, men det här är ju löjligt. Jag är så TRÖTT på det här! Och det är inte ens igång än... Bra början.. jävla skit!

Nu ska jag iväg till gymmet för att bränna lite ilska och kalorier...