När det inte blir som man trodde
Vill bara säga att jag hittat din blogg, jag läser och känner med dig... min make åker i väg i maj så en så länge har jag han hemma i Sverige, dock inte hemma då han är på utbildningar...
Hjärtat är som ett öppet sår just nu som inte behöver mycket för att bli infekterat och börja blöda...
Mina tankar finns hos dig/ er
Hej ArmyWife!
Tack för en bra blogg om hur det är att vara anhörig! Jag heter Caroline och jobbar som frilansande radiojournalist. Det här kanske låter dumt men det har nyligen gått upp för mig att vi har styrkor utomlands. Det har liksom satt sig i mitt medvetande. I och med det har jag blivit intresserad av er som stannar hemma och hur era liv ter sig. Det är en sån speciell situation du befunnit/befinner dig i och jag tror inte så många svenskar förstår det. De förstår inte att det finns människor i Sverige som är anhöriga till en soldat i krig.
Det skulle vara intressant att prata med dig. Även om du inte vill vara med i en intervju så känns det värdefullt för mig. Du kan nå mig på tfn:
0762 409 447
Hälsningar // Caroline
Hej.
Jag har också min sambo i Affe. Han har 4,5 veckor kvar sen är det slt! :) Underbart!
Kramar Michelle