.

Han ringde idag. Det var skönt att höra hans röst på riktigt. Mina fina inspelningar är väl också på riktigt, men det är en annan sak att höra känslor i hans röst. Höra hur han mår, på riktigt. Det verkade bra idag. Det lugnade min mage och förhoppningsvis mitt snurrande huvud litegrann. Det är fortfarande VÄLDIGT långt kvar, men jag vet nu att jag kommer klara det.

Det är hemskt stökigt i vår lägenhet men det kommer bli så fint så fint tills han kommer hem. Imorgon ska jag försöka få tvätten gjord. Känner mig inte lika duktig som när han är hemma, det beror väl på att ingen uppskattar att jag tar hand om disken och plockar undan. Så jag låter bli. Det ser hemskt ut. Men den närmsta veckan kommer jag inte behöva ta tag i det, det är för mycket annat att hantera. Jag längtar till november...