Ibland känns det meningslöst, alltihop.

Kvällens samtal med sambon slutade inte riktigt som jag trott. Jag fick veta från hans mamma tidigare idag att en släkting till henne gått bort. Fick ett namn och vad som hänt, inget mer. Kände inte igen namnet och lovade att jag skulle informera sambon nästa gång han ringde. När han ringde pratade vi en stund om dagen och hur allt varit och efter en stund kom jag ihåg vad jag hade lovat och skulle berätta. Min sambo gråter aldrig. Jag menar a l d r i g. Det har hänt en gång under de 3 år vi har varit tillsammans. Han blev jätteledsen. Det kändes fruktansvärt. Jag kunde inte göra någonting. Bara sitta där och lyssna, svara på de frågor jag kunde svara på. Jag kunde inte krama om honom, inte hålla honom hårt och bara finnas där. Istället fanns jag där över en dålig telefonlinje.. Kan det här vara slut snart??!


Kommentarer
Postat av: T

Vilken jobbig känsla och vilket jobbigt överlämnade du fick göra:( Och känslan av vanmakt när man inte kan göra något är sjukt stor. Och jobbig. Jag hoppas att ni snart får ringas igen.



Kramar!

2012-05-04 @ 11:54:58
URL: http://dennadagenettliv.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0